Vad består en växt av

Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur. Det kallas för cellandning. Den sker i kloroplasterna , en grön organell i växtcellen, där växten omvandlar solljus, koldioxid och vatten till druvsocker och syrgas. Växternas och vissa algers fotosyntes ändrade för länge sedan sammansättningen av jordens atmosfär , så att den nu innehåller en stor andel syre som djuren och andra organismer är beroende av.

Träd ger byggnadsmaterial och pappersmassa. Tillsammans med syrgasen vi andas in blir restprodukten koldioxid och vatten.

Delar av växter och vad de gör

Studiet av växtriket kallas botanik. I den snävaste definitionen, Plantae sensu strictissimo , ingår endast dessa två grupper: bryofyter och kärlväxter. Som föda används växter direkt i form av exempelvis spannmål , frukt och grönsaker , men även indirekt, eftersom växter är grunden i nästan samtliga näringskedjor. Således kallas de också för embryofyter Embryophyta.

Se även jordbruk och skogsbruk. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Historiskt har växter varit centrala för alla människors hälsa och välmående, men inte bara som näringsintag, utan också som mediciner och som en del i kultur och religion [ 2 ]. Dessa båda grupper har klorofyll a och b samt lagrar näring som stärkelse. Sålunda räknades även svampar och samtliga alger i växtriket.

Namnet Plantae kan ha olika innebörd. De omfattar kärlväxterna som har blad , stammar eller stjälkar och rötter. Gemensamt för dem alla är att bryofyter mossor och tracheofyter kärlväxter alltid ingår.

Skillnader mellan växtcell djurcell och bakteriecell

Det man i vardagligt tal menar med växter är oftast mångcelliga, landlevande växter. På senare tid har i ökad utsträckning framförallt grönalger återförts till växtriket. En ännu vidare definition är att även räkna rödalger och glaukofyter till växtriket; vissa molekylärbiologiska data stödjer detta. Det är de växter som har skyddade förökningsorgan, multicellulär sporofyt samt bildar embryon.

Även mossor har liksom kärlväxterna celler med cellväggar av cellulosa och de flesta får sin energi via fotosyntes.

Träd – Wikipedia

I en bredare definition, Plantae sensu stricto , räknas embryofyterna ihop med grönalgerna. Näringen i växterna frigörs när druvsockret bryts ned till energi till exempel i människokroppen. De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger , mossor och kärlväxter. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade i att svampar och alger flyttades ut ur riket växter.

Det finns omkring växtarter som inte är fotosyntetiska utan parasiterar på fotosyntetiska växter. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia senare Plantae och Animalia. Växterna skiljer sig från grönalger , som de utvecklades från, genom att ha specialiserade fortplantningsorgan som skyddas av vävnader som inte i sig deltar i fortplantningen.

På svenska säger man ibland "landväxter". Växter är en viktig råvarukälla. Växtriket Plantae är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken. Längre tillbaka kallades allt som inte var djur för växter Vegetabilia , Plantae. Den äldsta bevarade teckningen av en växt återfinns i Johnson-papyrusen. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus genom fotosyntes bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter som tallört , halvparasitiska växter som mistel och köttätande växter , som venus flugfälla och sileshår.

Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Många textilier produceras av växter, såsom bomull. Även gott om molekylärbiologiska data visar att embryofyterna har uppstått från grönalgerna. Alla växter använder sig av fotosyntes för att få tillgång till den energi och det kol de behöver. Många läkemedel har eller har haft växter som verksamma ämnen.