I vilket land ligger namiböknen i

Regnskuggeöknar finns i områden som ligger antingen i skuggan av bergskedjor eller långt inne på en kontinent. Svala öknar har varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 och 20 °C och kallaste månaden mellan 0 och 10 °C. När en öken övergår till stäpp eller savann är otydligt. Normalt saknas växter i saltöknar. Öknar kan med en arabisk klassificering indelas i tre typer: klippöken hammadda , sten- och grusöken reg eller serir och sandöken erg.

I systemet inkluderas också växternas vattenbehov där ett ökenklimat definieras av en medelnederbörd på mindre än hälften av växtlighetens behov. I sandöknen är sanddyner det karaktäristiska inslaget och dynerna kan få olika form och storlek beroende på hur vinden uppför sig. För de varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat och stäppklimat vid mm nederbörd per år, medan gränsen ligger betydligt lägre för de kallare öknarna.

Luften som når dessa områden har redan avgett det mesta av sin fuktighet antingen över den blockerande bergskedjan eller över kustlandet för områden långt från kusten. Öknar klassificeras på en rad olika sätt som exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd och avdunstning. Temperatur: Heta öknar har varmaste månaden medeltemperaturer över 30 °C och kallaste månaden mellan 10 och 30 °C.

Västkustöknar uppstår längs västkusterna i Sydamerika, Afrika och Australien eftersom passadvindarna där är frånlandsvindar. Saltet har ofta sugits upp från djupare jordlager eller genom att salthaltigt vatten strömmat in i en sänka utan avlopp som sen avdunstat och lämnat kvar en saltskorpa.

Saltöknar är öknar med ett ytskikt av salter bland annat stensalt och soda. Varma öknar har varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 och 30 °C och kallaste månaden mellan 10 och 20 °C. I Namiböknen som antas vara världens äldsta öken finns arter som specialiserat sig på att ta hand om daggen. Kemisk vittring kan också vara av betydelse, men kemisk vittring kräver vatten vilket gör att den oftast är av underordnad betydelse i ett ökenlandskap.

Dessutom finns det köldöknar eller polaröknar på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis. Luftlagret ser till att nederbörden faller över havet och inte över land. Köldöknar eller polaröknar finns på Antarktis och Arktis och består av permafrost, snöfält och glaciärer som smälter obetydlig under sommaren. Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° och 35° sydlig och nordlig bredd.

Karta - Namibia (Republic of Namibia)

Det får till följd att det varma ytvattnet förs bort vilket skapar ett kallare luftlager vid havet. Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Barkandynen är en vanlig form av sanddyn formad som en hästsko där ändarna pekar mot den dominerande vindriktningen.

Områden med sammanhängande växtlighet kan istället kallas halvöken. Öknar finns vid jordens vändkretsar , längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga. Kalla öknar köldöknar har varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 och 30 °C och kallaste månaden under 0 °C. Norr och söder om Saharaöknen finns bälten av halvöken, det södra kallas Sahel.

Med hjälp av en annan vindriktning kan ena änden förlängas och då bildas en längsgående seifdyn. På grund av de stora temperaturvariationerna mellan dag och natt samt vinter och sommar utvidgas ständigt berggrunden och lösmaterialet för att sedan krympa ihop igen vilket gör att materialet utsätts för vittring sol-, salt- och även frostsprängning. Avdunstningen i öknar överstiger ofta den årliga nederbörden.

I Mellanöstern och i Death Valley har uppemot 54,0 °C uppmätts. Atacamaöknen som är världens mest regnfattiga område, är också en västkustöken.

Är namibiamiljö hereros

Öknar kännetecknas av låg nederbörd och, med undantag för köldöknarna, hög dagstemperatur och stor temperaturvariation över dygnet på grund av den låga luftfuktigheten. Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande luft runt vändkretsarna som antingen strömmar mot ekvatorn eller mot polerna. Vegetation: Öknarna utmärks av sparsam eller ingen växtlighet alls.

Däremot kan dimbankar driva in över land och då faller dagg i ökenområdet. Gobiöknen i Asien exempelvis är ur ett ekologiskt hänseende närmast en stäpp och Kalahari i södra Afrika kan betraktas som en torr savann och båda betraktas enligt nyare klassificering som halvöknar.

Exempelvis Gobiöknen och Taklamakan i skuggan av Himalaya och andra kinesiska bergskedjor är regnskuggeöknar. Landskapstyp: Öknarnas landskap är format av det vatten som flödar under de sällsynta och ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring , solsprängning, saltsprängning och i köldöknar köldsprängning. Köppens klimatklassificering är den dominerande klimatklassificeringen som baserar sig på både temperatur och nederbörd.

Den sjunkande luften skapar ett klimat som karaktäriseras av permanenta högtryck som i sin tur ger upphov till öknar. Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighet.