Vart pratar man samiska i sverige

Samiska varieteter har status som minoritetsspråk i Sverige och delar av Finland och Norge, och är officiellt språk i 19 svenska så kallade förvaltningskommuner för samiska som minoritetsspråk. I det första numret förklarade han i en faktaruta:. Inte desto mindre använde den svenska statens advokater frekvent ordet "lapp" under den rättegång mellan Girjas sameby och staten som inleddes Detta var något som ledde till kritik från ett stort antal forskare, vilka i en debattartikel menade att språkbruket "skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid".

När samepolitikern Torkel Tomasson startade sin första tidning kallade han den för Lapparnes egen tidning. Kanske har ordet ursprungligen använts om grupper av fiskare, jägare och fångstfolk i allmänhet.

Samiska minoritetsspråk

Samer nordsamiska : sámit eller sápmelaččat , tidigare vanligen kallade lappar i Sverige och Finland , eller finnar i Norge se avsnittet benämningar , är urfolk på Nordkalotten och i andra delar av nordvästra Fennoskandiska urbergsskölden , från ryska Kolahalvön i öster till delar av mellersta Skandinavien i väst. Det svenska ordet lapp betyder också en liten bit av tyg eller skinn, vilket ligger nära betydelsen i det finska ordet vuojalainen som använts för att beteckna vissa östersjöfinska grupper.

Ordet kopplas också samman med det baltiska ordet zeme och det ryska zemlja , som båda betyder land.

Lutherdom , Ortodox kristendom. Förutom sameh , som Torkel Tomasson förordade, fanns formen samier. Det finns ett tiotal samiska språk eller varieteter , vilka tillhör de finsk-ugriska språken , som ingår i den uraliska språkfamiljen. Flera andra källor visar på motsatsen till vad staten anför om äldre svenskt rättsspråk. Norge har även ratificerat Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk vilket Sverige och Finland inte gjort.

Självständiga sameting parlament där samer har rösträtt som har inrättats av och erkänts av landets regering finns i Norge sedan , Sverige sedan och Finland sedan , medan Sametinget i Ryssland , bildat på eget initiativ , ännu inte erkänts av landets regering. Vad gäller Gustaf Göthe så handlar citatet inte heller om officiell svensk terminologi utan om hur bönderna i Granö uttryckte sig om den bofaste "lappen" Mårten Mårtensson i Falträsk.

Så småningom blev samer den dominerande formen. Andra pekade på att adjektivet samisk redan var upptaget på svenska som en beteckning på företeelser som hade med ön Samos att göra. Den benämning för samer som länge dominerade på svenska, lappar , har förutom på svenska framför allt använts i finskt och i någon mån ryskt språkbruk. I berättelsen om Norges grundande i inledningen till Orkneyinga saga , som nedtecknades omkring , omtalas också "de män som heter lappar", boende i inlandet.

Språkbruket ändrades i och med organisationssträvandena i början av talet och när Torkel Tomasson drog igång ett nytt tidningsprojekt blev namnet Samefolkets egen tidning. På svenska nämns människor som på folkspråket kallas Lappa i Tälje stadga från i samband med regleringen av intressemotsättningarna mellan hälsingar och birkarlar.

Antalet samer uppskattas till mellan 80 och Av dessa bor 50 —65 i Norge, 20 —40 i Sverige, cirka 8 i Finland och cirka 2 i Ryssland. Idag anses benämningen lapp i allmänhet vara pejorativ [ 13 ] och diskriminerande , och språkvårdare avråder från ordets användning. Redan förklarade Johannes Schefferus att sabmi eller same var lapparnas rätta namn på deras eget språk. Samerna utgör nationell minoritet i Norge, Sverige [ 5 ] och Finland.

Språksituationen i Sverige

Samerna har en till stor del gemensam kultur och många levde seminomadiskt eller nomadiskt fram till början av talet. Det verkar numera råda enighet inom språkforskningen om att detta ord går tillbaka till ordformen šämä som fanns i det samisk-finska urspråket och som även givit upphov till den finska benämningen hämäläinen tavaster. Sameexperten K. Wiklund menade att det inte fanns några skäl att förkasta ordet lapp med dess långa historiska bakgrund.

En fornsamiska utvecklades — förmodligen med samisk-finskt urspråk — för ungefär 2 —2 år sedan. Samtliga sameföreningar som startades runt använde också same och inte lapp i sina namn. De första sameföreningarna, bildade kring , kallades för lappföreningar, och de slöt sig samman i Lapparnes centralförbund. Tomasson ville föra fram det egna namnet eftersom det saknade de negativa kopplingar som fanns till ordet lapp , men också för att det gav uttryck för stolthet över den egna historien.

Den svenska pluralformen av same var till en början vacklande. Det kan dock noteras att Korpijaakko-Labba inte likställer "lapp" med "nomad" utan med utövare av "lappmannanäringar". Att använda ordet same på svenska fick både en politisk och symbolisk innebörd. Han menade också att det rent grammatiskt var svårt att använda same och dess böjningsformer på svenska.

Hon baserar i sin tur argumentationen på Arells avhandling, där det emellertid framhålls att den etniska aspekten i termen "lapp" var närvarande på regional och nationell nivå i myndigheters uttalande och agerande, även om termen på lokal nivå kunde vara mer kopplad till näringsutövningen. Etymologin är omdiskuterad.