Hur blev vargen domesticerad

Hundens historia

De naturliga urvalsmekanismerna är till en viss del satta ur spel eftersom många behov som leder till ett naturligt urval tillfredsställs genom människans försorg. Med andra ord, hunden är en barnslig varg. Förklaringen till varför hunden och människan har utvecklat denna intima relation finns i deras biologiska förutsättningar som sociala varelser. Man har försökt att skapa hundraser efter rådande behov, raser har kommit och gått.

Dagens hund är inget vilt rovdjur och definitivt ingen varg. Det är enbart vår fantasi som sätter gränser för vad hundens luktsinne kan användas till. Denna djurförädling har varit på både gott och ont eftersom man alltför ofta använt sig av extrema variationer. Det har lett till att samhället i allt större grad har tagit hundens tjänster i anspråk. I dag kan hundar användas för att finna till exempel knark, mögel och kantareller.

Urbaniseringen gör att stora delar av befolkningen bor i städer och tätorter. De levde i nära anslutning till varandra, jagade likartade byten, utnyttjade och stal sannolikt varandras bytesrester. Det urval människan har gjort under årens lopp har varit för specifika ändamål. Den är en biologisk sensor för ett i det närmaste oändligt antal molekyler och substanser.

I de livsmijöer som människan har skapat förekommer hundar som en nära och intim följeslagare även de i mest urbana miljöer. För att kunna använda hunden för nya ändamål krävs att människan förstår hur hunden skall fostras och tränas. Att träna hundar till olika saker har man kunnat i fera tusen år. Denna nära och ständiga kontakt skapade en god ömsesidig kännedom om varandras vanor och förtjänster.

Hundens ursprung

En del av de viktigaste förändringarna är neoteni, med vilket menas att ungdomskaraktärer hos de vilda anfäderna består även i vuxen ålder hos de domesticerade. Latinets "canis" är det som givit namn åt släktet Canis. Ganska snart kom människan att ta hand om vargungar och inlämmade dessa i sitt eget samhälle som en nyttig resurs, antingen det nu var som mat, lekkamrat, pälsdjur, varnare och väktare, jaktkamrat eller sällskap.

Hunden är människans bästa vän lyder talesättet.

Varg – Wikipedia

Hundens lukt och hörsel är enastående. Ledarhundar fanns redan i antikens städer och likaså stridshundar.

Hundar ökar människans livskvalitet. Men under de senaste åren har en ökad kunskap om hundens inlärningsförmåga, kognitiva egenskaper, sinnesorganens kapacitet och sociala kompetens snabbt öppnat upp nya användningsområden. Signal- och servicehundar hjälper rörelsehindrade och döva med saker de inte kan klara själva; trycka på knappar, lyfta på telefonlur, ta upp saker från golvet, hämta saker och mycket mera.

Då både människan och vargen är flockdjur har de anpassningar för att leva tillsammans. Men även i framtiden kommer de att vilja ha en hund, vilket innebär hunden måste formas så att den passar in i den nya livsmiljön. Dessutom då man redan har visat att daglig kontakt med hund gör att fysiskt sjuka återhämtat sig fortare, vill man undersöka detta på psykisk sjuka.

Domesticeringen är både en biologisk och kulturell process. När människan under sin vandring från Östafrika kom till områden där vargar levde är det tänkbart att en snabb form av symbios uppstod mellan de bägge arterna. Hunden härstammar från vargen och fortfarande pågår den domesticeringsprocess som kanske startade för mer än år sedan.

En egenhet som vi människor tycks bära med oss är fascinationen för det extrema. Relationen mellan hund och människa kommer i framtiden dock kvantitativt att vara på sällskapsplanet. Ordet "hund" har förekommit i svenskan sedan , och kommer från fornsvenskan "hunder" som har gemensamt ursprung med grekiskans "kyon" och latinets "canis".

Den är en del av det mänskliga samhället. Både fysiskt och mentalt undermåliga invivider har tillvaratagits och använts vidare i aveln. Som en hjälpreda i människans komplicerade samhälle, kommer även nya användningsområden och nya beteendeanpassningar att utvecklas. Mäniskan har ännu ej lärt sig förstå luktsinnets otroliga kapacitet. Människan har sålunda omvandlat dessa urvalskriterier till kulturella kriterier och omformat vargen till hund.

Minröjning som pågår på många håll i världen har blivit alltmer effektivt i takt med nya metoder utvecklats för hur minhunden skall tränas. Det gör att hunden inte utvecklar vargens vuxenbeteende, vilket gäller både de fysiska och mentala egenskaperna. Att människan verkligen behöver hunden visar det faktum att hunden förekommer, hanteras och uppskattas på det sätt som den görs idag.